Hittils idag har jag gjort en väldigt bra grej. Jag har nämligen anmält mig till donationsregistret som organdonator efter döden. Det känns rätt häftigt faktiskt. Det är nästan som ett slags kvitto på att man nån gång ska dö. Ja så känns det. Tänk att någon kanske någon gång i framtiden får en del av mig inplanterad i sin kropp. Det känns stort.
Det kan ju kännas lite läskigt att tänka på sånt när man är så ung som jag är, eller va fasiken, det kan det väl göra oavsett hur gammal man är. Men huvudfrågan är vad fasen du ska med dina organ till när det är game over. Det blir ingen effektiv kroppsutfyllnad för kroppen skrumpnar ju ändå i jorden. Och jag vet inte om man blir "mindre ensam" i graven bara för att man har kvar sin njure typ. Väljer man att bli askad kan man ju verkligen ställa sig frågan vad man ska med organen till. Okej, nettovikten ökar antagligen, men askan skall ju spridas och varför smutsa ner atmosfären med mer skit än nödvändigt? Du gör matten, länken är livsviktigt.se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gud va coolt ändå. Det där vet jag inte om jag vågar göra än. Men brave va det! Man hjälper människor, bra där. Mkt fin insats Cami. Camy. Du passar o ha en blogg, så du får skriva av dej dina funderingar. Du e ju så bra på att skriva så det e inte sant. // Sarah den underbara.( lol)
SvaraRaderaTack tack tack! min gosiga sarah! Jag älskar blogglivsstilen! Har inte fattat vad jag saknat förrns nu! /Ur luvliluv camy
SvaraRadera