090128

Asså nu känner jag att danslusten är på väg tillbaka. Den har varit borta ett bra tag, har dock housat nån gång hemma, eftersom husen är mitt kall :)
Men för övrigt har jag känt mig riktigt osugen på dansen faktiskt. Känns konstigt. Men jag har lärt mig att det brukar vara så dock, innan en termin börjar, att man har glömt hur kul det var. Är.
I måndags hade jag spy känslor när jag vaknade för att jag erinrade mig att det var dagen då dansen skulle börja. Lite jobbigt och ovant när jag kom dit också. Men efter en stund släppte det lite och när jag gick därifrån kändes det som det fanns hopp även för denna terminen.

Och igår. Va. Housen.
Vad ska man säga? För mig är det dansernas terapi. Mår jag dåligt housar jag lite så är allt bra igen. Det är verkligen en sån speciell känsla, livet flyter, kroppen svävar och man rör sig som om man vägde ett gram. Behöver väl knappast tillägga att jag var som i ett rus både under och efteråt.



Goa grejer.