egentligen

Jag borde fan ta och duscha. Såhär lurkig kan man inte va.
Jag sitter här, vid min dator. Har suttit i över en timma nu, utan ens ett väderkorn till en ful liten story att publicera. Och så sitter jag och hånar mig själv för min dåliga fantasi. Det är ju inte klokt. Hur lågt får man sjunka? Allvarligt. Skärpning för fasen. Nu tar jag mig i kragen och så går jag ner och duschar, sen tar jag och äter och så säger jag till pappa att vi åker till stan och byter min tröja innan vi/jag hämtar mamma. Ja, så får det va. Inget mer trams.